Lovaochsaraikenya!

Lördaglördaglördag

Imorse vid brunchen pratade vi om att åka till så kallade "Hålet i väggen", ett ställe där de säljer mängdvis med korgar och väskor som man kan själv få vara med och påverka hur man vill att de ska se ut. Men, på grund av att detta ställe ligger i de områderna vi inte får besöka längre, så blev inte det av. Så istället hörde Lova, Emelie, Viola och jag om vi kunde få åka till ett ställe vi åkt förbi påvägen till Karura i onsdags. Där sålde de också massamassa fina väskor, korgar och liknande. När vi fått klartecken från boardingen bokade vi taxi och åkte iväg. ÅÅÅ, de hade hur mycket fint som helst. Man blev tillslut helt blind av alla korgar och väskor som låg i hög på varandra och hängde i taket. Man ville ju ha precis ALLT, men man fick begränsa sig lite med tanke på att man vill ju ha med sig det hem till Sverige sen... Vi hade sagt till taxichaffören att det max skulle ta en kvart, vilket inte riktigt stämde..... Efter närmare 45 minuter kanske hoppade vi in i taxin igen med ett proppat bagage fyllt med korgar och väskor. MMM, vilken mysig förmiddag det blev. Viola, Emelie och Lova, mina fina tjejer alltså.

 

Sen vi kom hem igen har jag faktiskt dammsugit och städat mitt rum, börjat skriva lite smått på labrapporten i kemi och om någon timme ska Lova och jag över till Impala och träna :)) Vi hörs.

43 dagar kvar

43 dagar kvar tills jag och Emelie sätter oss på planet, planet som tar oss tilbaka till Sverige igen. Ofattbart.

Vill bara citera vår fina vän Katia som beskrev det så bra - "Hur kan man känna sig så hemma på en plats som är så långt ifrån det man alltid sett som sitt hem?"

Fredag Toi Mambooo och sånt

Fredagar är verkligen alltid lika sköna. Börjar med sovmorgon fram till 10 för att sedan ha dagens första och sista lektion. Efter att både jag och Lova haft våra utvecklingssamtal tillsammans med vår mentor Pernilla, traskade Wilman, Filip, Viola, Lova och jag iväg till Toi. Idag var en sån där bra Toi-dag.  Hittade massamassa fint för en väldigtväldigt liten summa pengar :))) Väl hemma igen duschade jag innan vi begav oss mot Lavington och Mamboooo. Erika, Amanda, Lova, Tove, Viola och jag åt gooss middag och för en gångs skull åt jag inte deras pestopizza med avokado, Men pizza blev det och bra himla god var den. Ett tag funderade vi på att följa med ut meeeen, vi bestämde isället att vi tar det lugnt resten av kvällen och laddddar järnet inför imorgon kväll istället. Nu ska jag kolla film. Bra fin fredag helt enkelt.

Sextonde april

Ett gäng bilder från dagen här ovan. Idag på engelskan hade vi nämligen debatt då vi disskuterade Death Penalty och mitt "team" blev för vilket inte var en höjdare. Debatt är verkligen inte min grej överhuvudtaget, allra helst inte på engelska. + att precis alla i min klass är verkligen sviiiinbra på engelska OCH på att debattera. Hur som helst, efter att vi slutat åkte jag tillsammans med Lova, Viola, Sofia, Emelie och Magne till Lavington, yeeesbox idag igen. Till en början var det bara tänkt att vi skulle fika, men sen fick vi höra att det skulle severas pannkakor och soppa till middag. Jättegott, hade jag också tänkt om det var för någon månad sedan. Men just pannkakor, soppa och de där bröden var det som serverades just den där kvällen då h e l v e t e s magsjukan drog igång. Och sedan dess har jag lite sådär svårt för det. Vilket är SÅ synd, för det är ju SÅ gott....... Så vi bestämde oss för att äta middag på Art istället.

 

Nu under kvällen har jag skrivit på min rapport i svenskan som faktiskt, nästan, snart börjar bli något klar!!! Imorgon är det fredag, och det ska bli så skönt med helg!! 10 minuter nu tills kvällsfika, tjing.

Påsklovet - Riverrafting på Nilen

 

Okej, denna dag var utan tveken den absoluta bästa (tillsammans med dagen vi fick träffa bergsgorillorna, såååklart), på hela resan. Tagggade till tusen stod vi redo att fylla bussarna som skulle ta oss mot raftingen. Först åkte vi till ett ställe där vi både fick plocka på oss den utrustning som vi behövde, dvs hjälmar, flytväst och varsin paddel, och även frukost bestående av fruktsallad + en rolex, dvs en chipati med omelett i. Efter att en av instruktörerna gett oss lite kort info var det dags att fylla båtarna. Vårt Dream Team fyllde en båt, dvs Katia, Erika, Amanda, Viola, Pia, Lova och jag + Hassan, vår instruktör. Innan vi gav oss ut på riktigt fick vi göra några försök då vi välte, hur man tog sig upp efter man trillat i osv. Sen var det dags, fulltt össss. En hel dag gled vi runt på Nilen och jag kan inte säga mycket mer än det vara bara så jädra bäst. Man fick verkligen en sådan kick då man kastades ut ur båten + att det var så GALET fin natur. Man bara satt där och log, precis exakt hela dagen. När vi sedan var tillbaka på land så blev vi bjudna på en sååååån god lunch. När vi sedan fyllde bussarna för att åka tillbaka mot campet var man verkligen helt slut. Denna dag vill jag bara uppleva igen och igen och igen. Så   bra   var   den.

 

 

Idrottsdag i Karura

Idag var det ingen helt vanlig onsdag, för vi hade nämligen idrottsdag idag. Alla vi tvåor for iväg till Karura Forest imorse där vi hängde hela dagen i den stekande solen. Och, ja Katia, jag smörjde faktiskt in mig, men ändå lyckades jag (såklart) bränna mig under ögonen. Väl i skogen fick vi välja ifall vi ville springa eller gå antingen 5, 10 eller 15 kilometer och både jag och Sara valde den förstnämda. Har inte sprungit 5 kilometer (och inte längre för den delen heller) sen jag kom hit, dels för att det är så himla tråkigt att springa runt runt på banan på 900 meter som finns på Impala, och mycket dels för att det är såå jobbigt. Men idag gjorde jag det och jag klarade det utan att varken stanna eller dö på kuppen. Applåder tack.

 

Efter en lunchpaus var det dags för oss som läser idrott för att orientering och det var ju inte riktigt som hemma om man säger så. För det första vågade inte vår idrottslärare släppa iväg oss själva ifall vi skulle springa vilse i den kenyanska skogen så vi fick gå alla tillsammans i en trupp. För det andra så var inga kontroller utsatta utan vi gick, hela klassen, och sen stannade vi då och då för att peka ut var på kartan vi befann oss.

Vid 15 kom vi hem och då bestämde Sara, Emelie, VIola och jag oss för att åka till Lavington för att ta en mysfika

Något mer som vi gjorde idag var att märka våra kaviartuber - det vill säga ungefär det mest värdefulla vi äger. Tråkigt nog försvinner lite kaviar spårlöst titt som tätt, men nu lär förhoppningsvis igen våga sig på min och Saras kaviar igen.

 

 

Påsklovet - Gränspassering & Jinja

Dag 2 färdades vi från Kisumu, Kenya till Jinja i Uganda. Det vill säga att vi passerade gränsen och detta var verkligen en prövning för oss stressade själar. Har nog aldrig hört så många suckar och stönar på en och samma plats innan. Man kan ju tycka att vi borde ha vant oss av pole pole-tempot men njaa jag vet inte. Dryga två timmar i kö, och inte bara en kö utan två. En för att ”checka ut” sig ur Kenya och en milslång för att ”checka in” sig i Uganda. Väl på rätt sida av gränsen for vi i full fart mot vårt camp i Jinja då många av oss var inbokade på aktiviteter på eftermiddagen. Mamma, Sara och jag hade bokat in oss på ridning och det var med skräckblandad förtjusning vi hoppade ner i båten som skulle ta oss till stallet. Ingen av oss har nämligen någon som helst erfarenhet (okej, nu ska jag inte underdriva. Vi har ju faktiskt ridit kanske 2 gånger var i våra liv innan, men jag skulle inte kalla oss erfarna ryttare), men det gick strålande. Vi red längs med Nilen och genom den ugandiska landsbygden, riktigt mysigt och härligt var det!

 

Kvällen avslutades med middag som våra "chafförer" anordnade och kortspel i skenat av bländade pannlamoir innan vi kröo ner i våra sovsäckar.

 

 

 

 

 

14 April

Två bilder från idag på Impaaalaaa :))

Hejhejhej! Och så har även tisdagen passerat, som ni redan vet, veckans värsta dag, schemamässigt. Direkt efter vi slutat vid 16 bytte jag och Lova om och gick över till Impala och körde styrka. Pommes vad jobbigt det var. Annars har det väl inte hänt något sådär super intressant denna vecka än så länge. Igår fick jag ÄNTLIGEN ett efterlängtat paket från Fannieee. Åå, sån glädje då jag såg att det låg en sån där gul lapp i mitt fack, Så efter skolan igår traskade jag och Lova iväg för att hämta ut det och wwwooooww, stort var det och fyllt med massa massaa fint. Faannie du är bäst, på precis alla sätt. Under måndagsmötet igår pratades det en hel del om säkerhetsläget här i Kenya och det har tillkommit en del nya regler gällande hur och var vi får röra oss, samt även vad som gäller under helger. Självklart är det jobbigt att vi måste leva ännu mer begränsat än tidigare, men samtidigt förstår man ju verkligen precis varför de väljer att sätta upp dessa regler. Hade gos på Viola rum ett tag sedan under gårkvällen och vi pratade om vad man hade gjort ifall det hade hänt något här på skolan. Vart man hade gömt sig, vad man hade gjort. Vi kom fram till att vi hade krupit in i de där  övre garderoberna man knappt når i Violas rum. galet egentligen. Att de tankarna faktiskt snurrar i ens huvud.

 

Imorgon är det hur som helst friidrottsdag hela dagen för alla skolans 2:or. Vi ska springa och orientera, spela brännboll, kubb och köra yoga. Hej & hå. Lova och jag är ju gudar när det kommer till orientering.... Senast vi orienterade i 9:an fick vår lärare stå i spöregnet och vänta in oss två.... Ajajajja, det blir säkert en höjdare :))))

Påsklov - Mot Kisumu

Tidigt tidigt på långfredagsmorgon for vi iväg. En timme innan våra två bussar gav sig iväg, det vill säga klockan sex,  hoppade jag och Shailee in i en landrover för att åka till flygplatsen där mamma och Shailees pappa precis hade landat. Det uppstod ganska kvickt ett problem, Shailiees pappas väska hade nämligen inte kommit med flyget men fick information om att den skulle vara med på nästa flyg. Klockan ett lämnade vi till slut flygplatsen och tyvärr utan den borttappade väskan. I och med att vi kom iväg så pass sent i från flygplatsen låg vi ett par timmar bakom bussarna med resten av alla resenärer, men detta hindrade inte oss från att stanna vid den obligatoriska utskiksplatsen vid Rift Valley och för att äta lunch inne på ett lokalt lunchhak som serverade kyckling, chapati och salad för 50 shilling som åts med händerna. Runt klockan sex får Robert (som är en av de två personalerna från skolan som anornade resan) ett samtal från Tomas (som är den andre) som talade om att de var framme i Kisumu vid campingplatsen men det regnade så pass mycket att det var omöjligt att få upp tälten. Robert lyckades , hör och häpna, hitta ett hotell för oss 60 personer som vi tog in på istället för att tälta på campingplatsen/swimming poolen. Hotellet var väl kanske inte det mest fancy och finaste men det dög gott och väl för oss.

 

HEMMMAA

Och så var vi på hemmaplan igen, efter en helt helt fantastiskt underbar  vecka. Denna resa var verkligen över mina förväntningar och jag är så otroligt nöjd att jag följde med, för jag skulle vilja säga att denna resa har varit den absolut bästa på hela det här året. Självklart kommer vi skriva om vad allt vi varit med om och visa en massamassamassa bilder. Ovan får ni se bara ett litet gäng av vad vi gjort, men mer kommer. SNART, Promise.

 

Hur som helst, nu är lovet över och det är skola igen. Trots att vi de kommande veckorna har fruktansvärt mycket plugg i skolan så vill jag bara njuta varje dag, det är ju faktiskt inte ens 50 dagar kvar tills vi lämnar Kenya. Och dessa dagar kommer gå fort, så otroligt fort.

Vi kom tillbaks hit lördagskväll så igår hade vi en hel dag hemma för att ta det lugnt, vilket var så skönt. Efter att vi ätit crazygod brunch, de serverade till och med munkar!! så åkte jag och Lova taxi till Lavington för att handla en del grejer som behövdes på Nakumatt. Vi får fortfarande inte besöka Junction, på grund av säkerhetsläget. Som det ser ut nu tvekar jag på att vi kommer få gå till Junction något mer under tiden som är kvar.... Resten av dagen låg vi ett gäng vid poolen, åååååå, det var sool det var varmt och det var skönt. Innan middagen gick jag, Katia och Lova över till Impala och tränade. Senare under kvällen städade jag mitt galet äckliga rum, laddade över bilder från kameran från resan och skypeade med pappa. Uganda/Rwanda-resan var den sista "riktiga" resan under detta år, vilket känns jättejätte tråkigt, då man har alltid haft mängder saker att se fram emot och resväskan har alltid packats i och packats ur. Men samtidigt känns det rätt skönt att bara få vara hemma här framöver nu, och verkligen njuta av precis allt som finns här de sista veckorna.

RWANDA - UGANDA REEESAAAA

Som sagt, IMORGON ÅKER VI. Precis som inför Mt. Kenya känns det så overkligt på något sätt, dessa resor har alltid kännts så långt bort liksom och nu ska vi ju faktiskt åka IMORGON. Det är helt galet. Som vi skrivit flera gånger förut så ska vi alltså åka först till Uganda och sedan vidare till Rwanda. Vi kommer åka i två overlands, sådana stora bussar som vi åkte till och i Masai Mara. Utöver flera av oss från SSN och massa vänner/familjer, så kommer även Tomas, en av våra boardingvärdar samt Robert, en lärare på skolan följa med.

 

Under tiden vi är i Uganda ska vi bland annat riverrafta i Nilen, sen har både jag och Lova anmält oss till att rida. Det fanns en hel del aktiviteter man kunde anmäla sig till, vet att vissa ska köra fyrhjuling bland annat. Men den absoluta höjdpunkten under resan är då vi i Rwanda ska få vandra med bergsgorillorna. Jag är så otroligt taggad och är övertygad om att det kommer bli en helt galet fantastisk upplevelse. Jag, Viola, Magne och Lova fortsatte igår kväll se klart på "De dimhöljda bergens gorillor" och vi satt där och bara, tänk att vi kommer få uppleva precis det där. AHHH, SÅ COOOOLT. Sen ska vi ju göra en hel del andra saker, men stora delar av resan kommer också spenderas i bussarna. Den här resan är verkligen ruskigt dyr, och stora delar av sommaren kommer att ägnas åt att betala tillbaka mina föräldrar för denna resa, MEN, jag hoppas och tror verkligen att det kommer vara värt precis varenda krona. Detta ska verkligen bli så häftigt. Nu kör vi.

 

PÅSKLOV

Bilder från dagens biologilektion då vi, eller snarare då Pär disikerade

PÅSKLOV nu höörrniii!! Vi hade ju nyss sportlov? Vart tar tiden vägen?!?!? Den går hur som helst alldeles, alldeles för fort.

Idag bjöd Nairobi faktiskt på sol stora delar av dagen så jag kunde till och med ligga vid poolen under vårt hål!! Just nu fylls även  internatet av allt fler vänner och familjer vilket är så kul. Det är verkligen kul att se allas familjer. De flesta föräldrar som kommer ner nu ska med på Rwanda och Uganadaresan och vi åker imorgon. HELT GALET. Tänkte skriva lite mer om resan i ett annat inlägg. Hur som helst, efter att vi slutat åkte jag och Lova tillsammans med Amanda och Erika till Yaya för att köpa allt möjligt inför resan. Vi hann  också med att ta en snabb fika på Art innan vi åkte tillbaka till skolan igen. Under middagen började det verkligen spööspöööregna, det bara öste ner och jag och Lova sprang och bytte om och hoppade i poolen. Det var såå hääärlit, sen discoduschade vi i Lovas dusch :)) Resten av kvällen kommer ägnas åt packning, vi hörs alldeles strax igen.

Sjukhusbesök

"Nej, nu får det fasiken vara nog. Det är varken kul eller bra för våra stackars kroppar att springa på toaletten femhundrasextioelva gånger per timme", resonerade Sara och jag imorse. Vi fick reda på att det skulle gå en buss till vårdcentralen och konstaterade ganska snabbt att det vore en klok idé att följa med. Dryga tre timmar tillbringade vi på vårdcentralen och på denna tid hann vi med att ta blodprov och bajsprov för att se vad det är för fel på oss. De konstaterade att vi hade bakterie och gav oss bland annat antibiotika. Har ännu inte bestämt mig om jag vill äta antibiotikakuren eller ej, men i sånna fall ska jag äta 12 piller per dag i en vecka... Varför jag funderar på att inte äta dem är 1. på grund av att det är inte ens säkert att jag har en bakterie (även fast det säkert är mycket möjligt) i och med att man, iallafall enligt Pär, inte kan avgöra om jag faktiskt har en baktierie på så pass kort tid och absolut inte exakt vilken bakterie det är. Vilket betydder att jag kanske inte ens äter "rätt" antibiotika för min "baktierie". 2. Antibiotikan är mycket stark och dödar inte bara de bakterierna som jag vill döda utan många andra bra baktierer också. Som Sofias pappa, som är läkare,  beskrev det "det är som att klippa tånaglarna med en slägga. Okej, naglarna blir klippta men tårna ryker på köpet". 3. Det finns folk som på börjat olika antibiotikakurer som har känt sig sämre på grund av biverkningar och så vidare. SÅ jag vet verkligen inte. Samtidigt vill jag verkligen bli frisk till Rwanda & Uganda resan och det är ju faktiskt folk som har mått bättre av antibiotikan. Tänkte vänta tills imorgon och se ifall jag mår bättre innan jag bestämmer mig.

 

Iallafall, tillbaka från vårdcentralen hade vi två lektioner att gå på. Biologi och kemi. Efter detta var vi ett gäng som åkte på äventyr för att kunna växla pengar till resan. Vi behöver både ugandiska shilling och rwandiska franc, vilket var slut på de båda köpcentrumen, Yaya och Valley Arcade, som vi besökte. Imorgon ska vi iväg och testa vår lycka på andra ställen. Hoppas det går bättre då.

 

Avslutar med en sista bild tagen från dagens kemilektion. Mitt ansiktsuttryck speglar mina känlsor för kemi, massiv diarré och antibiotika. Mindre kul helt enkelt.